söndag 21 januari 2018

Tror någon på kommunism?


Man blir lite brydd över att det finns kommunister i detta land. För det första är kommunism ett totalitärt styressätt där medborgarna är till för samhället och inte tvärtom. Du är en myra i stacken och ditt liv är i princip inget värt mer än dess värde för staten.
Givetvis kan man diskutera detta men det spelar mindre roll, det enkla faktum att det inte finns ett enda fungerade kommunistiskt land talar sitt tydliga språk.

Kommunismens sista bastioner sjunger på sista versen och Venezuela är ett exempel. Hur kan man som ledare för ett land, i detta fall Maduro, inte fatta att man har fel och att kommunism inte fungerar? Kanske är det så att han lever i lyx och överflöd själv och vill inte göra avkall på detta. Det är ju symptomatiskt för kommunistiska diktaturer, en maktelit som har det mycket bra och håller varandra om ryggen. Man har alltså enorma oljetillgångar, som sannolikt är större en de i Saudiarabien, och bara att pumpa och sälja i västvaluta, men ändå befinner sig landet på gränsen till rent inbördeskrig. Befolkningen har inte längre något att förlora. Grattis fyra länkar (länk 1, länk2, länk 3, länk 4).

Så hur kommer det sig att någon är kommunist 2018? Det ter sig som en sjuk religion om hur ett samhälle ska styras som med facit i hand inte fungerar. Lyssnar man på Sjöstedt är det bara en massa rappakalja om kapitalister och riskföretag som gör övervinster på samhällets bekostnad. Precis som alla andra kommunister och socialister tror han att staten är samma sak som samhället. Helt logiskt om man tror att medborgaren är till för samhället.
Kombinerar man det med en övertro på att politiker kan styra ett samhälle och i kombination med planekonomi göra alla lyckliga har vi just Venezuela som bra exempel på hur detta fungerar. Korruption, en politisk elit, pseudodemokrati med ”fria” val, försvinnande av alla kritiker o.s.v. Allt kännetecknar kommunism.

Nu kanske du tänker på Kina. Det är ett intressant land, och kallar sig kanske kommunistiskt. Men man har fattat att kommunismen inte fungerar, och alltså går man kontinuerligt mot ett rent kapitalistiskt land men det mycket långsamt. Det är inte alls konstigt av två viktiga orsaker; för det första är det stort som hela Europa med olika provinser och förutsättningar, för det andra har ledarna insett att man inte kan förändra landets fundamentala politik snabbt. Alltså går allt mycket långsamt med privatiseringar och marknadsekonomi.

Sedan har vi ju Nordkorea…kommentarer överflödiga.
Eller kanske Kuba? Detta är vad SIDA skriver (länk):
Kuba är en enpartistat och organiserad politisk opposition tillåts inte. Godtyckliga förhör, kortvariga arresteringar och trakasserier av oliktänkande och oppositionella är vanligt förekommande. Yttrandefrihet, tryckfrihet och föreningsfrihet saknas på Kuba. Alla massmedier är statlig egendom. Spridande av "kontrarevolutionär" information medför stränga straff. Både tillgången och användningen av internet begränsas av lagstiftning.”.
Eller kanske Vietnam? (länk). Vi kan på Wiki läsa: De mänskliga rättigheterna är kraftigt begränsade i Vietnam. Långa fängelsestraff drabbar den som kritiserar regimen eller den utbredda korruptionen.
Men nu väntar jag på att någon kommunist ska komma med ett exempel på något land i hela världen där kommunism fungerar. Lycka till!

I amöbapolitikens träsk


Det finns en rätt kul artikel (insändare) i Bohuslänningen, med titeln ”Jakten på Sverigedemokraternas väljare”. Det handlar nu inte om den klassiska jakten man började med för några år sedan, d.v.s. att utmåla alla som röstade på SD för nazister, utan att på olika sätt försöka ta väljare från SD.
Med några borgerliga partier som har 4%-snaran runt halsen, gäller det givetvis att försöka få tillbaka väljare som tänker rösta på SD.

Som väljare, i alla fall i mitt fall, vill man ha kontinuitet och en långsiktig politik som fungerar och man tror på. Men nu är läget inom hela sjuklövern så att man desperat byter åsikter och ändrar sin politik för att dra till sig väljare. Man anlitar konsultbolag som hittar frågor man ska driva och ger rekommendationer om hur man ska bedriva en politik som lockar vissa väljare. Vad ger detta annat en ett alltmer utbrett politikerförakt? Det är alltså makten som är det viktiga och inte den politiska övertygelse man har. Ovanpå det har vi givetvis partipiskor, toppstyrning, blockpolitik och annat som komplicerar bilden. Så med nuvarande politiskt läge vet ingen vad som kommer att hända efter valet, i synnerhet om man röstar på något parti inom sjuklövern.
Det paradoxala är dock att alla partier utom (c) och (mp) jobbar hårt på att kopiera gamla förslag som SD kommit med tidigare, men som man när det begav sig röstat ner. Rent symptomatiskt är även att man inte tillstår de misstag man begått. Från (s) och (m) har vi alltså en total omsvängning när man ser vad den tidigare förda politiken ställt till med, men att tillstå att man handlat fel och tagit fel beslut gör man givetvis inte. En liknande problemställning är det med alla brutna vallöften. Vem kan inför nästa val tro på några som helst vallöften?
Hela sjuklövern är som en stor politisk amöba som av olika anledningar ändrar sin politik efter en enda övertygelse – att få så mycket makt som möjligt, allt annat är helt sekundärt.
Vi vet ju alla hur det kommer att låta efter valet: ”I den nu uppkomna politiska situationen gäller det att ta ansvar för Sverige”, alltså en klassisk floskelfras som inte betyder ett dyft. Den fungerade när moderaterna stöddes av miljömupparna, och i denna regering där socialdemokraterna samregerar med samma miljömuppar. Man fattar om yngre väljare struntar i att gå till valurnan, med en uppgiven suck.
Ovanpå detta har det ju visat sig att de olika opinionsundersökningarna minskar i tillförlitlighet av olika skäl, detta i synnerhet när det gäller mindre partier och man har rapporterat för låga siffror när det gäller SD. I denna väljarbarometer (länk) kan man notera att man helt enkelt glömmer bort SD, trots att det handlar om tredje största parti. Man ställer sig alltså frågan om dessa undersökningar är riggade och man har hittat på olika parametrar för att negligera det stöd SD har, och ge väljarna bilden att det är rödgröna eller Alliansen som gäller. 
Nu balanserar några av Alliansens mindre partier runt 4%, och detta kan ju föranleda dem att komma med en enda röstsedel för just Alliansen. Om man ändå samarbetar, varför kan man inte ha en enda valsedel då det skulle rädda de partier som har snaran runt halsen?
Men hur man än vänder sig inom något av blocken, ser det inte ut som man skulle få en majoritet i Riksdagen. Inte ens med stöd av miljömupparna i regeringen eller som stödparti får något av blocken majoritet. Det finns även möjligheten att miljömupparna inte når 4%, vilket skulle vara glädjande.

Men om vi nu ritar på en Alliansvalsedel och en för rödgröna, kommer man sannolikt inte få en majoritet för något block i Riksdagen. Baserat på SD:s storlek vore det naturligt att kräva ministerposter om t.ex. Alliansen öppnar för samarbete. Går Alliansen inte med på det, har man alternativet att samarbeta med socialdemokraterna hur osmakligt det än blir. Då kommer socialdemokraterna givetvis kräva ministerposter. Alternativet efter tag av turbulens är nyval.
En sak är säker, jag avundas inte riksdagens talman jobbet han står inför efter valet.

lördag 20 januari 2018

Den långsamma processen

Ulf Kristersson (m), menade att det kan gå ”åt skogen”, och syftade då på problem och kostnader relaterade till invandringen. Någon annan menade att det kunde vara en tickande bomb.
Men det kommer givetvis inte finnas ett datum när det just ”gått åt skogen”, eller när bomben har detonerat. Det hela handlar om långsam process med olika tecken och indikationer på vilken riktning man är på väg. Det gäller att fatta vilka fundamentala fel man bygger in i systemet som i sin tur leder till problem.

Ett av de största fel som har begåtts i detta land är att acceptera Sverige som ett multikulturellt land, runt förra valet, viket resulterade i en grundlagsändring. Detta har i sin tur lett till acceptans för allehanda konstigheter, dumheter och rena lagbrott. Man accepterar att moskéer byggs och att kvinnor förtrycks. Man ser mellan fingrarna när det gäller halalslakt, och den enda gräns man verkar vara angelägen är att förbjuda s.k. hedersvåld. I det förra blogginlägget skrev jag om att det till och med är så att svenska skattepengar går till könsstympning av små barn. Att polisen inte ens utreder våldtäkter talar sitt tydliga språk. Uppenbarligen har man även instruerat rättsväsendet om att som regel fria och utvisningar är mycket sällsynta, skadestånd (t.ex. till våldtagna kvinnor), betalas som regel inte ut. Man har instruerat polisen om att inte beskriva gärningsmän man söker, då det kan upplevas som rasistiskt. Det är alltså viktigare att inte avslöja personers härkomst än att få fast eftersökta brottslingar. Brå har instruktionen att inte på något sätt koppla brottslighet till invandrare.

Kriminaliteten i alla utanförskapsområden talar sitt tydliga språk, och mord, skottlossningar, bomber, handgranater, bilbränder och angrepp på utryckningspersonal har blivit legio.

Det är ingen bomb som kommer att brisera, det är dumheter vi måste sätta stopp för och inte acceptera. Det är en utveckling som måste vändas, initialt genom att man helt enkelt anser att den som kommer till Sverige ska bli svensk. Man är inte svensk om man inte kan svenska, man är inte svensk om man är muslim. Islam är en s.k. religion som uppenbarligen inte fungerar i något demokratiskt samhälle, dumheter och konstigheter denna för med sig blir en lång lista, vilket inte är konstigt då man grundar sig på en bok som är skriven på 600-talet i arabvärlden. Omotiverade knasigheter baserade på vad man kallar religion är legio.
Vidare är det givetvis så att man inte ska dela ut svenska medborgarskap som konfetti, vilket man gör idag. Man måste ha bott i landet ett antal år, man måste kunna svenska och man ska veta hur landet styrs.
Nej, det är ingen bomb som kommer att brisera, det handlar om en planerad och avsiktlig rasering av det svenska samhället på olika sätt som kommer att fortgå i många år. Men raseringen är igång idag och nu, och exemplen är hur många som helst.

Men nu har vi det typiskt svenska fenomenet med sjuklöverpolitiker. De kommer i bästa fall skylla på varandra, hitta på lite nysvenska, sätta in harmlösa men kostsamma projekt och utredningar för att bryta ”utanförskap”, eller lyckas med ”integrering”. Just integrering hanterar man rent paradoxalt då man å ena sidan inte har några krav, men samtidigt avser att personerna ska anpassa sig till det svenska samhället, som man beslutat är multikulturellt. Man tillhandahåller nyheter på alla tänkbara språk, har förortsghetton och accepterar en massa knasigheter oftast baserat på islam. Det finns alltså inget som helt incitament att integrera sig då de som kommer hit klarar sig alldeles utmärkt utan att behöva integreras i det svenska samhället på något sätt. Vi svenskar ska acceptera detta som berikande. Man beklagar lite harmlöst att man har gängkriminalitet, sexualbrotten skjuter i höjden och nya begrepp som ”gruppvåldtäkt” bara dyker upp. Man försöker dölja all negativ statistik kopplad till invandringen och svamlar om att mer resurser måste gå till integration. Brå har munkavle, media och polisen får inte ens andas om problemet, domstolarna dömer ut larvigt låga straff och friar hellre än fäller (länk)..
Medborgarna ska alltså tro att allt är som vanligt och inget att oroa sig för. Det är så man gör propaganda, d.v.s. genom undanhåll fakta från medborgarna. Symptomatiskt och paradoxalt.
Medborgarna har nu börjat fatta att de är lurade (länk) och utländska media rapporterar om vansinnet och att det svenska samhället håller på att falla sönder (länk).

onsdag 17 januari 2018

Stympning av barn

Aga är förbjudet som tillrättavisning av barn i detta land sedan många år. Vi har långa vårdköer och personer som dör i väntan på vård. Sjukvården i detta land är rent usel på många sätt.
Vad kan man då läsa på SVT att ”Skåne satsar på fler omskärelser” (länk). Man undrar om inte det handlar om en ”fakenyhet” eftersom man inte hittar någon länk till Sydsvenskan. Men nu är det ju SVT som tillhandahåller ”fakta och opartisk information”. Så baserat på detta och citat från politiker förmodas artikeln vara sann.


Det är tydligen så att man redan allokerar 3.3 miljoner till detta men avser dubbla beloppet. Det handlar alltså om föräldrar som baserat på sin egen tro stympar sina barn för livet, och detta på skattebetalarnas bekostnad. ”
– Alternativet är att en stor del av omskärelserna utförs illegalt, säger regionstyrelseordförande Henrik Fritzon (S), till Sydsvenskan”. Vad är det för rent idiotisk bortförklaring?


Givetvis ska det vara olagligt att avsiktligen skada eller stympa sina barn i detta land. Ska vi förse gängkriminella med vapen, annars skaffar de sig vapen illegalt? Vad är konceptet för rationellt tänkande? Att kriminella verksamheter må stödjas, antingen för att det är mångkulturellt eller att personer ändå utför brotten?

Ok, här är mitt förslag: Den som medhjälper eller gör sig skyldig till stympande av barn, helt oavsett grund härför, ska lagföras och straffas. Jag skiter blankt i traditioner, kulturer, religioner eller vad det vara må. Ett barn kan inte välja, har inte rätt att välja och vi importerat familjer med idiotiska människovärderingar är ett helt annat problem. Mängden av dessa är ävenså helt irrelevant.


Men om vi ska acceptera att alla idiotiska saker som är kopplade till religioner eller annat , är steget inte långt till att acceptera allt från hedersmord, tvångsäktenskap av barn, till publika steningar. Är sådana saker legio i landet Ni kommer ifrån finns (enligt Riksdagsbeslut om att Sverige är ett mångkulturellt land och enl. Grundlagen), egentligen inga hinder till man på svensk jord inte må utöva precis samma saker som i de länder man kommer ifrån. Just med hänvisning till ”multikultiflummet”.


Det är dags att sätta ner foten. Kommer man till detta land oavsett på vilka grunder det vara må, accepterar man de värderingsgrunder vi svenskar har. Stympning av barn är inte accepterbart och om någon utför något sådant eller medhjälper till detta ska de straffas. Det Fritzon anför är lika idiotiskt som skrämmande, och hur någon kan med skattepengar legalisera dessa stympningar av små barn är rent vidrigt. Aga är givetvis en skitsak men helt logiskt förbjudet. Men hur är det när man avsiktligen stympar barn för livet? Det är alltså något svenska skattebetalare ska betala för. Man ”satsar” alltså på omskärelser, emedan vårdköerna växer. Det är en förbaskad tur man inte bor i Skåne, då politikerna där verkar ha tappat all verklighetsuppfattning men med medborgarnas pengar att strö omkring sig på rena lagbrott.
Eller kanske denna artikel om en verksamhet som skattebetalarna enligt Fritzon borde betala för.

tisdag 16 januari 2018

I det nya DDR

Det finns ett allvarligt hot mot demokratin. Det är debatten om fake news och desinformation. Samtidigt måste folk ha rätt att uttrycka sina åsikter, och det finns givetvis inga konkreta gränser för någonting.

Vi vet sedan länge att media och sjuklöverns politiker inte gillar påpekanden som inte överensstämmer med den bild de vill ge medborgarna. Internet är ett helt öppet forum och bilden är givetvis stor och komplex. På internet är Facebook (FB), ett forum som är etablerat, och vi har den senaste tiden sett hur personer blivit avstängda och inlägg har försvunnit, givetvis utan förklaringar eller motiveringar. Nätets tysta domstol.

Nu balanserar politikerna på en mycket skör tråd, allt har att göra med att man sedan mycket länge har kunnat kontrollera medborgarna med propaganda, selektera det som passar tysta det man inte vill medborgarna ska veta. Det är en förvissning man idag lever i men försöker anföra att man har ett demokratiskt samhälle där alla får uttrycka sina åsikter. Detta som man samtidigt försöker tysta även rena fakta och rena åsikter som inte passar. I stort sett alla medel har varit tillåtna och smutskastande har varit legio i kombination med nysvenska, och olika bulvanorganisationer. Man håller enträget Public Service under armarna då de har instruktioner om att bara berätta det man vill medborgarna ska veta, organisationer som Expo har blivit en referenskälla i media, man har instruerat att mörka alla problem och kostnader som de senaste åren uppenbarligen varit och är kopplade till migrationspolitiken. Var är statistiken Brå? Vilka är kostnaderna för invandringen, finansministern?

Journalister fattar att man inte ska ställa några frågor eller kräva lösningar, utan mörka problematiken. Man rapporterar när man måste om skottlossningar, mord och annat men ingen kräver åtgärder eller svar. Gängkriminalitet är idag ett rent accepterat faktum som alla vet, men inga kopplingar till migrationspolitiken görs. Det enda man törs ifrågasätta är åldersbestämningar. Alla behöver mat på bordet, så även journalister. Rena avrättningar är vardagsmat och den enda frågeställning idag är risken att någon oskyldig kan skadas. Våldtäkter har inte längre ens något nyhetsvärde. Den politiskt tillsatte rikspolischefen har dock trafikbrott att ta till som friserar statistiken i rätt riktning.

För något år sedan startades FB-gruppen Stå upp för Peter Springare, en erfaren polis som påtalade problematiken, som gjorde kopplingen mellan invandring och kriminalitet. Han fick därvid stöd av Leif GW, och mot den bakgrunden lät man vatten rinna under broarna. Med det stora stöd gruppen fick på FB fann Peter S. anledning att dra sig ur, och anledningen var givetvis att det som alltid på nätet finns extremister och rena idioter. Gruppen bytte namn till ”Stå upp för Sverige”, och har drivits under detta namn med andra admin.
Problemställningen blev då att inlägg gjordes som var aggressiva eller rent rasistiska givetvis kom in eller raderades inte tillräckligt snabbt. Men nu måste vi fundera lite…vi pratar om en grupp på 170.000 medlemmar. Det vore förbaskat konstigt om det inte i denna fanns rena idioter, rasister, de som skriver ”i fyllan och villan”, o.s.v.

Det är just det som är demokrati och internet, ett öppet forum. Man kan skriva vad man vill och sedan är det läsarnas sak att värdera informationen. Det kan vara rena lögner, tolkningar, svammel, åsikter och i stort sett allt. Fattar man inte det har man på internet att göra. Politikerna fattar alltså inte detta mycket enkla koncept, utan tror att man kan kontrollera det man vill informera medborgarna om. Det handlar inte om förolämpningar, rasism eller agg mot folkgrupp eller vad det än må vara. Det handlar om demokrati och att medborgarna har rätt att uttrycka sina åsikter. Det finns idioter. Det finns rasister. Det finns kommunister, socialdemokrater, miljömuppar och allt. Det värsta är inte att alla dessa och alla andra därtill kan skriva vad de vill, den största faran är att politikerna anser sig ha monopol på vad medborgarna ska få veta och därigenom censurera det som publiceras på internet.

Politikerna anser sig givetvis ha monopol på sanningen och därmed är allt annat ”fake news”, om det inte är det kan det givetvis vara saker man vill dölja, vilka man kan beivra under flaggan ”fake news” eller ”agg mot folkgrupp”.

Skrivandes detta kan jag inte låta bli att göra direkta kopplingar till hur det fungerade i forna östblocket, med statliga nyhetskanaler och media som hade monopol på sanningen, eller varför inte det demokratiska landet Nordkorea? Venezuela? Kuba? Iran?

Saken är ganska enkel; i länder man hittar på olika epitet på de som ifrågasätter de styrande, förbjuder ord, hittar på nya politiska ord (t.ex. nysvenska), censurerar eller påverkar media, internet, eller på andra sätt begränsar yttrandefriheten må man inte längre påstå att man har ett demokratiskt styre. Ett samhälle består av många individer och med olika åsikter helt oavsett vad man själv tycker. Fattar man inte det ska man inte vara eller bli politiker i ett land som kallar sig demokratiskt.

Men man har alltså stängt gruppen Stå upp för Sverige, och enligt admin ”
efter hat och kommentarer”(länk). Vi snackar alltså om en FB-grupp med 170K personer, och konstigt vore väl om det inte finns muppar bland alla dessa. Vidare kan man på samma länk läsa att ” I augusti förra året åtalades en 42-årig man från Malmö för hets mot folkgrupp för kommentarer han skrivit i gruppen. Under hösten dömdes en 65-årig man i Eskilstuna till villkorlig dom och dagsböter för hets mot folkgrupp efter en kommentar i gruppen.”. Bland 170.000 medlemmar alltså, vilket scoop.

Vi ser alltså ett agerande som är ett direkt hot mot ett demokratiskt samhälle, yttrandefrihet och tryckfrihet. Man åberopar olika saker som desinformation, fake news, agg mot folkgrupp, rasism, och annat. Men vad man vill ha, är monopol på information och kan därigenom ge medborgarna det man anser att de behöver veta. Så gjorde man från 1950-talet till dess internet kom. Man håller Public Service under armarna, det är allt du behöver lille medborgare. Det är inte demokrati.

lördag 13 januari 2018

Trygghetskommissionen?


Alltså, detta är sjukt och kanske symptomatiskt för det svenska samhället. Försäkringsbranschen har tydligen enats om att sätta till en ”Trygghetskommission”.

Vi vet alltså att en stor del av den kriminalitet som ökat lavinartat de senaste åren är en direkt konsekvens av den sanslösa migrationspolitiken. Denna initierades av förra regeringen med just Fredrik Reinfeldt som statsminister. Alla varningar och personer som kom avfärdades som rasistiska. Alla varningssignaler viftades bort och allt var bara lite integrationsproblem. Initialt var det även givetvis bara högutbildade som kom hit och som vi behövde på arbetsmarknaden. Man instruerade polisen och media att på alla sätt dölja alla problem relaterade till invandringen. Brå belades med munkavle och inga utredningar fick eller får göras som avslöjar problematiken.

Kostnaderna idag är alltså enorma för staten, landsting och kommuner. Kostnaderna för migrationsverket har skenat och miljarderna haglar. Ovanpå detta har vi stöldligor som härjar i landet och ”EU-migranter” som sitter och tigger snart i varje hörn i städerna, förutom att de kamperar där det passar dem. Domstolarna har order om att som regel fria och endast undantagsvis döma ut löjligt låga straff. Skadestånd vid våldtäkter betalas inte ut och allvarliga brott utreds inte (som t.ex. våldtäkter).
Gängkriminaliteten florerar; bomber, handgranater, vapen finns uppenbarligen som rena vardagsredskap i alla berikarområden. Vardagsbrott som stölder, skadegörelse och bostadsinbrott vet alla inte ens är mödan värt att polisanmäla - uppklarningsprocenten är i det närmaste noll.
Listan kan givetvis göras mycket längre men sjuklöverns politiker fortsätter att ljuga för medborgarna och stoppar medvetet huvudet i sanden och mumlar nysvenska.
Vem och vilka har nu orsakat alla dessa problem och kostnader? Helt klart är att denna och förra regeringen med statsminister Fredrik Reinfeldt bär det största ansvaret.
Man kan alltså inte bli annat än kräknödig när man ser att han nu är ordförande i en ”Trygghetskommission”. Han har uppenbarligen inte tillstymmelse till skam i kroppen.

fredag 12 januari 2018

Pinnjakten fortsätter


Man har sedan ett antal år misshandlat den enskilda polismannen. Dåliga arbetsförhållanden, toppstyrning av politiskt tillsatta tjänstemän, usla löner är några parametrar. Man hävdade att man skulle låta den nya organisationen ”sätta sig”, och att det var lite omställningsproblem. Det har nu gått flera år sedan denna nya organisation och knappast någon kan påstå att den inte är något annat än ett komplett misslyckande (länk). Ovanpå detta har vi pinnjakten som Eliasson menade att man skulle sluta med, men som idag uppenbarligen finns kvar och som används för att försköna statistiken. Den enskilda polisen har alltså hamnat i kläm mellan sin egen rättsuppfattning (vilken till stor del är densamma som medborgare i gemen), och lika inkompetent som politisk ledning. Vem är mot denna bakgrund överraskad om poliser slutar och att ingen vill bli polis (länk).
Ovanpå detta finns ytterligare fyra fenomen:

Det första är ett stigande mörkertal när det gäller brott, alla vet att det inte är mödan värt att anmäla ett brott idag, inte ens våldtäkter utreds. Uppklarningsprocenten på bostadsinbrott, tillgreppsbrott som t.ex. bilstölder eller andra brott som drabbar den enskilde medborgaren hårt, är snart lägre än antalet oskulder på BB. Givetvis stiger mörkertalet då alla vet att polisen inte kommer att röra ett finger om ett brott anmäls.

Det andra är att man uppenbarligen givit domstolarna order om att fria och endast i nödfall döma ut straff som kan betraktas som rena skämt.

För det tredje har media (och även polisen), uppenbarligen order om att dölja all brottslighet som på något sätt kan knytas till invandrare eller den sanslösa invandringen. Inte ens när det gäller att få fast brottslingar får man relevant beskriva personen. Det är alltså viktigare att dölja sanningen än att få fast gärningsmän.

 För det fjärde är det den enskilde polismannen som får ta skiten för ovanstående. Man kommenderas ut att kolla bilbälten, hastighetsefterlevnad eller nykterhet på bilister. Man undrar hur många trafikpoliser som fått kommentaren ”Har du inget bättre att göra?”.
Polismannen har alltså hamnat i en rävsax mellan politiker och verklighet och är gravt underbetalad. Vem blir då förvånad att det varken hjälper att sänka antagningskraven till polisyrket eller får färre poliser att säga upp sina tjänster.

Nu har man alltså en pajkastning mellan Tomas Tobé (m), och Morgan Johansson (s) om vilka som bär skulden för den uppkomna situationen. Dan Eliasson, som är en ren politisk marionett helt utan erfarenhet som polis har alltså tillsatts av regeringen, och för drygt ett år sedan var han i blåsväder men hölls under armarna av partivännerna inom (s). Han lovade vända de negativa trenderna men så har inte hänt, tvärtom – de allvarligaste brotten blir fler och uppklarningsprocenten blir bara lägre som Peter Springare anger i denna artikel, och man fortsätter pinnjakten gällande s.k. brott som trafikförseelser, och alltfler poliser väljer att sluta. Inte konstigt alls. Sedan kan Tobé och Johansson kasta hur mycket skit på varandra bäst de vill. Rent patetiskt.